EMMYSFRÅGETCKEN?

Jag tror att man måste lära sig leva med det.. Lära sig leva utan dig. Det kommer väl bli ännu mer av ett helvete än vad det redan har vart nu. Men en dag så kommer jag väl inse att du inte älskar mig och att du kanske gjorde det tidigare men jag sumpade chansen. Och för någon dag sen ringde du, men jag svarade inte. Jag skulle inte klara av att höra din röst, skulle inte klara av att höra dig alls. Jag kan dig utan o innan fast jag visste inte riktigt vad du ville när du ringde, antingen så ville du väl träffa mig men det tror jag nog inte eller så ville du skälla på mig.. igen. Andra gången det ringde svarade dounya, tack lov att hon var där! På dig lät det som om att du mådde bra och att du hade roligt, då värmde det i mig men samtidigt så gjorde det så inihelvetes ont. Jag mådde bra i 2 sekunder för att jag fick höra att du mådde bra o att du hade roligt, men det är oxå jobbigt att höra att det går så bra för dig, när det går skit för mig! Fan fan fan.. Men som sagt jag kommer väl lära mig leva utan dig.

Med dig är det svårt att leva, men utan dig är det som en mardröm. Ibland vill jag bara vakna upp ur den där drömmen och så är allt vanligt igen. Vanligt för mig är när vi är tillsammans och har det kul. När vi bara pratar i flera timmar, sent in på nätterna. Jag vill bara att det ska vara vanligt så jag kan ringa dig och bara säga att jag älskar dig. Visst jag kan ju fortfarande ringa och säga det men då så blir du bara sur och vill säkert inte lyssna. Sån är du, att när du blir sur så vägrar du lyssna på sanningen och bara är kvar vid allt skit.

Jag tror att man måste lära sig leva med det.. Lära sig leva utan dig. Det kommer väl bli ännu mer av ett helvete än vad det redan har vart nu. Men en dag så kommer jag väl inse att du inte älskar mig och att du kanske gjorde det tidigare men jag sumpade chansen. Och för någon dag sen ringde du, men jag svarade inte. Jag skulle inte klara av att höra din röst, skulle inte klara av att höra dig alls. Jag kan dig utan o innan fast jag visste inte riktigt vad du ville när du ringde, antingen så ville du väl träffa mig men det tror jag nog inte eller så ville du skälla på mig.. igen. Andra gången det ringde svarade dounya, tack lov att hon var där! På dig lät det som om att du mådde bra och att du hade roligt, då värmde det i mig men samtidigt så gjorde det så inihelvetes ont. Jag mådde bra i 2 sekunder för att jag fick höra att du mådde bra o att du hade roligt, men det är oxå jobbigt att höra att det går så bra för dig, när det går skit för mig! Fan fan fan.. Men som sagt jag kommer väl lära mig leva utan dig.

Med dig är det svårt att leva, men utan dig är det som en mardröm. Ibland vill jag bara vakna upp ur den där drömmen och så är allt vanligt igen. Vanligt för mig är när vi är tillsammans och har det kul. När vi bara pratar i flera timmar, sent in på nätterna. Jag vill bara att det ska vara vanligt så jag kan ringa dig och bara säga att jag älskar dig. Visst jag kan ju fortfarande ringa och säga det men då så blir du bara sur och vill säkert inte lyssna. Sån är du, att när du blir sur så vägrar du lyssna på sanningen och bara är kvar vid allt skit.