....

Nån dag, en dag, ska jag bli din.
I varandras famnar ska vi vara.
En dag, nån dag, ska du bli min.
För du ger mig, något som inte går att förklara.
Jag är så trött på alla nätter,
Då du inte finns jämte mig här.
Så trött, och de bara fortsätter.
Mitt hjärta det, sakta, tär.
Det är så lätt att fantisera,
Fantisera om ditt skratt.
Men det är en annan sak, att agera.
I min mörka natt, faller mitt hjärta matt.
Jag tänker och tänker.
Jag vill offra mig för din kärlek.
I dina djupa ögon, jag mig självmant dränker.
För att vakna och känna dina kyssar och smek.
Min själ värker, som mitt hjärta.
Jag håller mig uppe med mina minnen.
Jag är sliten och trött, av denna smärta.
Bara du kan frigöra mig från mina sinnen.
Nån dag, en dag, ska jag hålla dig här.
I min famn ska du höra kärlekens ljuva sång.
En dag, nån dag, ska vi aldrig vara isär.
Och vi ska smälta snön, hela vintern lång
Nån dag, en dag, ska jag bli din.
I varandras famnar ska vi vara.
En dag, nån dag, ska du bli min.
För du ger mig, något som inte går att förklara.
Jag är så trött på alla nätter,
Då du inte finns jämte mig här.
Så trött, och de bara fortsätter.
Mitt hjärta det, sakta, tär.
Det är så lätt att fantisera,
Fantisera om ditt skratt.
Men det är en annan sak, att agera.
I min mörka natt, faller mitt hjärta matt.
Jag tänker och tänker.
Jag vill offra mig för din kärlek.
I dina djupa ögon, jag mig självmant dränker.
För att vakna och känna dina kyssar och smek.
Min själ värker, som mitt hjärta.
Jag håller mig uppe med mina minnen.
Jag är sliten och trött, av denna smärta.
Bara du kan frigöra mig från mina sinnen.
Nån dag, en dag, ska jag hålla dig här.
I min famn ska du höra kärlekens ljuva sång.
En dag, nån dag, ska vi aldrig vara isär.
Och vi ska smälta snön, hela vintern lång

.

Blåmärkena satt kvar.
Som frågorna utan svar.
Likaså klumpen i magen.
Och det var bara början av dagen.
In genom ingången.
Omedelbart fången.
Blicken nedslagen.
Vill inte begå misstagen.

När allt är skit och tårarna rinner,
Kommer du finnas där?
När jag fallit och allt försvinner,
Kommer du finnas här?
När min blick är tom och min röst svag,
Kommer du hjälpa mig skrika?
När allt man hör är mina tysta hjärtslag,
Kommer du lova att mig aldrig svika?
För jag behöver någon, jag behöver stöd.
Nu mer än någonsin behöver jag dig min vän.
Min evigt brinnande låga har blivit en svag glöd.
Med din hjälp kan jag ställa mig upp igen.
Jag tappar bort mig i dimman, seglar utan vind.
Känner mig ensam och hjälplös på denna stig.
Om alla minnen jag försökt glömma, blir jag påmind.
Mitt hjärta och sinne befinner sig i ständig krig.
Kan du hjälpa mig att åter le?
Allt jag behöver är en till chans.
För jag vet att jag har så mycket att ge.
Hjälp mig att återfinna min balans.
För jag går på denna styva lina.
Om jag faller så är allt över.
Med din hjälp kan jag åter skina.
Din värme är allt jag behöver

fan.

Det är nog inte såhär som det var meningen att det skulle bli.
För när jag skriver det här så skakar mina händer och så är det något
kallt och blött som rinner ner från mina kinder.
Du vet nog inte húr jag känner för dig, jag skulle ändra världen
bara jag fick va med dig. Men du tror mig inte... Du lovade mig
att det skulle vara vi FÖREVIGT, men blev det så? nej.
Allt blev ju bara värre istället, det blev så att du inte prata med mig
på förevigt. Det S U G E R.

RSS 2.0